Hur valet av en ny påve funkar

Påve Franciskus gjorde sitt sista offentliga framträdande på påskdagen innan han avled till följd av en stroke på annandagen, 88 år gammal. Han hade varit påve sedan 2013 och hyllats för sitt strävande efter att främja den katolska religionen i dagens moderna värld samtidigt som han gjorde flera förändringar inom många områden.

Nu måste en ny påve väljas för att ersätta Franciskus. Detta kommer att innebära att den katolska kyrkan genomför en av sina mest heliga och hemliga ritualer: konklaven. I den här artikeln kommer vi att gå igenom allt du behöver veta om processen och vad som kommer att hända fram till dess att en ny påve väljs och presenteras för världen.

Vad är en konklav?

En konklav är en sekelgammal process. Det är ett hemligt möte där kardinalerna samlas för att rösta om vem de vill ska bli nästa påve. Genomsyrad av traditioner styrs den av strikta regler som drar till sig uppmärksamhet världen över från de miljontals som utövar tron. Från Sixtinska kapellets röksignaler till tillkännagivandet av Habemus Papam är påvevalet en blandning av högtidlig ceremoni och andlighet.

Konklaven börjar efter påvens död. När detta händer inleds en period som kallas ”sede vacante” (vakant stol), vilket innebär att den katolska kyrkan kommer att fungera utan en högsta påve. Kardinalkollegiet kommer nu att få i uppdrag att hitta en efterträdare och delta i omröstningar tills en majoritet uppnås. När detta har uppnåtts kommer den heliga romersk-katolska kyrkans Camerlengo att ta över tillfälliga administrativa uppgifter och övervaka förberedelserna inför konklaven.

Hur väljs nästa påve?

Tekniskt sett kan vilken döpt katolsk man som helst väljas, men i praktiken väljs kardinaler – ofta biskopar. Kardinalerna prioriterar ofta kandidater med pastoral erfarenhet, teologiskt djup och global vision, särskilt i takt med att kyrkan navigerar i frågor som kulturella förändringar och spänningar mellan religiösa grupper.

Nästa påve kommer att väljas genom en omröstningsprocess där de valda kardinalerna deltar. De måste vara 80 år eller yngre för att få rösta, vilket innebär att 135 av dem kommer att vara röstberättigade i valet för att hitta en efterträdare till påve Franciskus. Av dessa 135 utsågs 108 under hans tid, vilket skulle kunna tyda på att den katolska kyrkan kommer att få en ny påve som delar samma vision som Franciskus hade om att göra kyrkan mer progressiv och inkluderande.

Av de 135 som är röstberättigade är den stora majoriteten européer (53). Det betyder dock inte nödvändigtvis att nästa valda person kommer från kontinenten, eftersom Franciskus skrev historia genom att vara den första från Sydamerika och södra halvklotet, och den första från ett land utanför Europa sedan 700-talet, då syriske Gregorius III var påve. Totalt 23 tidigare påvar kommer från Asien, varav 21 från Latinamerika, 18 från Afrika, 16 från Nordamerika och fyra från Oceanien.

Kardinaler är indelade i tre grupper – biskopar, präster och diakoner – men alla har lika rösträtt. Deras roll är att under bön avgöra vilken kandidat som är bäst lämpad att leda kyrkan som Kristi ställföreträdare. Camerlengo kommer att ansvara för vakansperioden och organisera konklavens logistik, med mästaren för påvliga liturgiska firanden som koordinerar mässor och ceremonier. Ett team av stödpersonal kommer att bistå väljarna, men de kommer att ha tystnadsplikt och kommer inte att vara inblandade i röstningsprocessen.

När Franciskus är begravd har dekanen för kardinalkollegiet, kardinal Giovanni Battista Re, 15 till 20 dagar på sig att kalla kardinalerna till Rom.

Vad är konklavprocessen?

Konklavprocessen består av två faser: förberedelser före konklaven och själva konklaven.

Under förkonklavestadiet kommer allmänna kongregationer att hållas i Vatikanstaten. Dagliga möten kommer att hållas för att diskutera löpande kyrkliga frågor, medan förberedelserna inför konklaven fortsätter. De kan inte öppet kampanja under detta skede, men de kan använda de samtal som förs om globala diskussioner för att forma sina argument och kampanjen för att bli vald.

Själva konklaven börjar i Peterskyrkan när mässan ”Pro Eligendo Romano Pontifice” (för valet av den romerska påven) hålls. Den besöks av både kardinaler och allmänheten. Väljarna beger sig sedan till Sixtinska kapellet, där de är avskilda från omvärlden. Det är känt som ”extra omnes”, vilket betyder ”alla ut”, eftersom det signalerar utvisning av icke-nödvändig personal. Vid denna tidpunkt är dörrarna till kapellet låsta och ingen kommunikation med någon utanför är tillåten.

Röstningsprocessen kommer sedan att påbörjas. Upp till fyra omröstningar kan hållas dagligen, varav två på morgonen och två på eftermiddagen. För att en kandidat ska lyckas bli vald behöver den två tredjedelars majoritet av rösterna. Om talet inte är delbart med tre avrundas tröskelvärdet uppåt. Med 135 deltagare i denna konklav behöver en kandidat minst 90 röster för att vinna.

Under processen kommer kardinalerna att skriva ett namn på en rektangulär valsedel, som kommer att ha den latinska inskriptionen: ”Jag utser till påve”. De måste göra det genom att dölja sin handstil så att deras röst inte kan identifieras, och sedan vika valsedeln så att ingen annan kan se den. När de har fattat sitt beslut lägger de röstseddelen i en bägare. När kardinalerna lägger ner sina röstsedlar går de i en led ordnad efter senioritet. När alla kardinaler har slutfört detta steg kommer rösterna att räknas och läsas högt av granskare.

Om två tredjedelars majoritet inte uppnås kommer valsedlarna att brännas med en kemikalie som producerar svart rök. Detta kommer då att synas från Petersplatsen och låta omvärlden veta att det inte har varit något val. Denna process kommer sedan att upprepas tills en kandidat säkrar de röster som behövs (90+) för att bli nästa påve. När detta händer kommer valsedlarna att brännas utan tillsats av kemikalien, vilket gör att en vit rök kan skapas. Detta kommer att informera alla om att en ny påve har valts.

Om konklaven når en tredje dag utan överenskommelse, kan de göra en paus för en bönedag. De kan sedan ta ytterligare en paus för var sjunde omgång av röstning som följer. Den genomsnittliga längden i modern tid har varit tre dagar, även om konklaven som hölls 1992 varade i fem.

Under konklaven kommer kardinalerna att bo i Casa Santa Marta. Det är ett femvåningspensionat med 106 sviter, 22 enkelrum och en statslägenhet. De kommer att gå längs Via della Fondamenta dagligen och får inte föra några samtal med utomstående, som kommer att samlas på Petersplatsen medan de väntar på ett beslut om den nya påven.

Hur säkerställer konklaven sekretess?

För att säkerställa sekretess och en rättvis valprocess kommer konklaven att genomföra följande förfaranden:

• Väljarna bor i Domus Sanctae Marthae, ett gästhus i Vatikanen, men röstar i Sixtinska kapellet.
• Elektroniska störsändare blockerar kommunikationsenheter.
• Tystnadseder binder alla deltagare, förstärkta av dagliga påminnelser.
• Sixtinska kapellet är undersökt för att hitta inspelningsenheter och fönstren är förseglade.

Hur väljs påven och hur får han sitt namn?

När en kandidat uppnår majoriteten frågar dekanen för kardinalkollegiet: ”Accepterar du ditt kanoniska val till påve?” Om kandidaten samtycker blir han omedelbart påve. Han väljer sedan ett påvligt namn – ofta inspirerat av föregångare eller helgon (t.ex. Franciskus efter Sankt Franciskus av Assisi).

21 tidigare påvar har hetat Johannes vilket gör det till det vanligaste namnet. Gregory är tvåa på listan med 16 påvar, bara en mer än Benedict (15) och två före Clement (13). Detta har dock inte alltid varit fallet, eftersom påven vanligtvis använde sitt eget namn i mer än 500 år. Emellertid gjordes en ändring för att förenkla deras namn eller hänvisa till tidigare påvar som ett tecken på respekt och tradition.

När han har uttalat sitt nya namn förs den nye påven till det så kallade ”Tårarnas rum”; namnet har hämtats från berättelser från tidigare påvar som blev överväldigade av känslor vid valet. Detta är en förkammare i Sixtinska kapellet, där påven tar emot sina påvliga dräkter och andra kläder, inklusive den vita kasocken, mozzettan (kappan) och zucchetto (den vita kalotten).

Han kommer att kunna välja vad han vill ha på sig i detta skede. Därefter uppenbarar sig kardinalprotodeakonen på Peterskyrkans balkong för att utropa Habemus Papam (”Vi har en påve”) och tillkännager den nya påvens namn och titel. Påven överlämnar sedan sin första Urbi et Orbi – välsignelse till staden och världen, vilket markerar starten på hans pontifikat.

Sammanfattning

Konklaven är en mycket hemlig tradition som har använts i århundraden för att välja en ny påve när den förra har avlidit eller avgått från sin post. Det kan vara en mycket långdragen process, men en som miljarder människor runt om i världen väntar på.

Efter påven Franciskus arbete för att vara mer progressiv och inkluderande ska det bli intressant att se om den näste valda påven fortsätter det arbete han påbörjade eller om den katolska kyrkan beslutar att gå i en annan riktning.

Är du intresserad av de mest sannolika namnen att ta över? Då kan du kolla in våra odds på nästa påve.